why can't........

why can't love be little more like oth. Why can't i be happy for a while ;(


Sesong 3 avsnit 9 ... </3

Jag brukar inte vara så känslig eller så fast vid serie men Oth är så specielt... det liksom ( nu kommer det har låta dumt) får mig att tänka om, ger hopp om saker, hjälper mig släppa fram helt äkta och ärliga känslor som jag (på senaste tiden) bara gömt innom mig. Känslor jag inte kan förklara. Det har kanske låter sjukt men jag gillar det, de e som någon slags av terapi. Visst jag kanske bli känsligare och mer borta för mig själv men jag tror att det behövs, allafal för mig. Jag har faktiskt en till sida av mig och de e inte den alltid glada och party-tjejen sida. Vet inte riktig vad den sidan ska heta, men de e den sidan som e ansvarfull, mogen och medveten, filosofiska-tjejen sidan. Vet inte riktig om man kan förstå vad jag menar, men jag försöker.
På vårterminen09 skrev jag lite om allt möjlig (känslor, tankar, åsikter t.ex) i ett block. Jag gömde undan allt i en låda. Jag tog fram lådan idag, kolla genom den och gud vad det finns saker i den lådan jag ångar. Som t.ex förtroende till fokl. När jag sat där på balkongen kolla igenom allt och lyssna på "Hold you in my arms- Ray Lamontange" fick jag syn på en va lång ask och när jag öppna den så fick jag en kostig lung/oro kännsla hällas över mig. Folk säger titta inte tillbaka på det förflutna tänk på framtiden. Men de jag fan i lådan idag, alla minnen fick mig inse på något vis att mitt förflutan hör samman med min framtid, jag menar det är ju det förflutna som har gjort till dom vi e idag och till dom vi kommer vara om 10år för om förflutna hade varit annerlunda hade vi också varit det. Om man tänker efter så stämmer de jag säger rätt mycket och nu menar jag inte att folk ska hål med mig, absolut inte. Jag bara försöker hitt mig fram till min framtid, min framtid e mitt förflutna och mitt.... Och varför skriver jag om hela det har med lådan, ju det fick mig också innse att vi kan alltid försöka förändra/förbetra både framtid och förflutna och att förlåtelse är en stor del av livet precis som kärlek. För de är ju kärleken som drar/bär med sig sorgen,ilska,glädjet,svartsjukan och ibland till och med hat. Jag kanske har helt fel syn på allt änligt många, men jag skiter i det för det är mitt liv och det är jag som bestämmer. Glöm aldrig att vi alla är olika och enskilda individer och det är bara upp till oss att bestämma vad man vil, vilka val man gör, bara ens egna val. Låt ingen ta det ifrån dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0