... O.o
Tiden går. Även när det känns omöjligt. Även när varje sekund tickar förbi lika pulsarede blod under ett blåmärke. tiden går ryckvis, ibland fort och iband skta, men dn går. Till och med för mig.
Det var en förlamande känsla, som om ett enormt hål öppnats i mitt bröst, blottat mina inälvor och lämnat taggiga, oläkta sår som fortsatte bulta och blöda trots att tiden gick. Och mitt hjärta måste fortfarande slå, men jag hörde inte pulsen i öronen och min häder kändes blåfrusna. Jag försökte hitta tillbaka til känslolösheten, förnekelsen, men lyckades inte.
Ändå upptäckte jag att jag att jag kunde överleva. Mina sinne var skärpta, jag kände smärtan - den värkande sorgen som strålade ut från böstkorgen och skickade plågsamma vågor genom kroppen och huvudet - men jag kunde hantera den. Jag kunde leva med den. Det kändes inte som om jag blivit stark nog att uthärda den.
Fröbjuden att minnas, livrädd att glömma.
du får tycka vad du vill. att jag e sjuk, att jag e besatt. Men sannigen är att jag bara är människa, männsklig med svagpunkter och känslor huvudtagen. Jag har mina stunder som bryter ner mig. Jag har stunder då jag saknar mer än det borde vara möjligt och lagligt. Men som sagt jag e bara människa och vissa saker e starkare än jag själv. Just nu kom en sån stund, ledsen för det...... jag försöker skärpa mig, lovar.
http://www.youtube.com/watch?v=4dj5lA-GENs
"Okej, tills imorn så krya på dig, och du är bättre än bäst. Godnatt Ella, my only true best friend"
Pers1- eeexakt. Iallafall så undrade jag om jag får låna dig 5min för att visa låten. Jag kan den nu
Pers2- aa visst
Pers2- när tänkte du "låna" mig ;P?
Pers1.- Efter lunch om det är okej =)
nawh, droger på ord och meningar? Jag är inte sur på dig ellaa, det blir ju lite svårare att vara med varandra efter att vi säger saker till varandra, saker blir mer känsliga och så. Men det är en bra grej så sluta inte med vad du än gör, för du kan inte sluta, slutar du så dör jag. I can't live without my drug
http://www.youtube.com/watch?v=kBSR_hwKXAM
